MEDELTIDSGOTLAND
MEDELTIDSGOTLAND

HUS OCH PLATSER

 

I Visby finns ovan och under jord lämningar av över 700 medeltida stenhus, men betydligt färre står kvar i sin ursprungliga höjd. Tidigast var Visby en trästad och den första stenbyggnaden som uppfördes torde ha varit den första S:t Hanskyrkan. I och med expansionen från omkring år 1200 – då stadens befolkning minst skulle fyrdubblas på hundra år så måste man börja bygga på höjden, för att inte staden skulle svälla ut långt över sina bräddar. I samma veva fyllde man ut strandgatan och skapade ett stort torg, framför vilket den äldsta sjömuren uppfördes omkring år 1200-1210 som en förlängning på Avstängningsmuren. Torget skulle ända fram till 1400-talet vara stadens viktigaste torg och efter att Huset uppförts där, efter 1317, och en rolandsstaty ställts framför detta kallades torget kort och gott för ”Roland”.

 

De stenhus som började uppföras från omkring 1200 och framåt visade sig femtio år senare vara för låga och då blev man tvungna att uppföra ännu högre hus. Det är alltså under 1200-talets andra hälft som de höga trappgavelshusen på Strandgatan och högre upp, som t ex Liljehornska huset och Gamla apoteket, såg dagens ljus.

 

Då Visby senast vid branden 1610/1611 förlorade det medeltida stadsarkivet har vi mycket få medeltida gatunamn bevarade. De vi kan säga med tämligen stor säkerhet är Strandgatan (Platea marina 1588), S:t Hansgatan (sunte Johanses state 1500) och ”Olden strate (1427, Gamla gatan, sannolikt nuvarande sträckningen från Hästgatan via Drottensgatan och Specksrum ner till Strandgatan. Medeltida gatunamn är förmodligen även Smedjegatan och Adelsgatan. En gata har burit namnet ”Gutegatan”, vilken skulle kunna vara identisk med Hästgatan och härleda sitt namn från Gutestugan, men det är osäkert. En annan har hetat ”Bursengaten”, vilket pekar mot skolan i Visby, eftersom en ”bursa” var en liten stuga, ofta associerad med just studenter. En gata mellan nuvarande Hospitalsgatan och Biskopsgatan bör också ha burit namnet ”Hilgen geist strate” (Helgeandsgatan). Annars växlade gränderna och de mindre gatorna ofta namn, beroende på vilken betydelsefull person som slog sig ner där. Namnen bör hypotetiskt ha varit av slaget ”herr Cords gata”, ”Volmestenska gatan”, ”Pleskowska gatan”, ”gatan vid bödelsstugan”, ”Kukgatan” (en sådan fanns i Frankfurt am Main, beroende på de många bordellerna) och liknande. Men även särskilda händelser kunde namnge platser, typ hypotetiska ”brända tomten” (efter en eldsvåda), ”Hängagatan” (om någon hängt sig), och ”Tjurgatan” (om t ex en tjur slitit sig och skadat någon) och liknande.

 

Även delar av staden kan ha fått namn, beroende på karaktären på området, som t ex ”Hetten” och ”Södra byrummet”.

 

 

HAIMDAGAR

Gotlands främsta historiska tidskrift.

info@haimdagar.se

Den i särklass bästa ciceronen till Visbys medeltidshistoria.

 

MÄNNISKORNAS

VISBY

Den ultimata guiden till  Visbys medeltida kyrkor.

DE MEDELTIDA VISBYKYRKORNA

Den ultimata guiden till Visby ringmur.

VISBY MEDELTIDA RINGMUR

Viktig forskning kring     gotländsk medeltid.

DICK WASE I HAIM-DAGAR 1998-2019

Ännu mer viktig forskning kring gotländsk medeltid. Utkommer mars 2022.

TEXTER KRING GOTLANDS MEDELTID

En roman från gotländsk  vikingatid.

UTFÄRDEN

Den mest realistiska gotländska medeltidsroman    som skrivits.

I SKUGGAN AV

TRIUMFEN

LIVET PÅ VISBORG SLOTT

Den ultimata boken om   Visborg Slott